Sorotan Literatur Bersistematik Kajian Bahasa Komunikasi di Internet dari Sudut Pragmatik (Systematic Literature Review on the Study of Communication Language on Internet from Perspectives of Pragmatics)

Sarah Nur Najwa Mohd Nasir, Maslida Yusof

Abstract


Kemajuan teknologi yang memberi kemudahan internet di hujung jari semakin memudahkan situasi komunikasi di ruang digital di seluruh dunia termasuk Malaysia. Situasi komunikasi di ruang digital bukan sahaja melahirkan pelbagai budaya digital baharu, tetapi juga corak bahasa komunikasi baharu di internet. Kajian-kajian lepas mengenai situasi komunikasi di ruang digital telah bermula sejak dahulu tidak kira dari aspek bidang komunikasi, teknologi, mahupun bidang bahasa. Terdapat sarjana di Malaysia seperti Azianura Hani Shaari (2020), Nur Atikah Ibrahim dan Maslida Yusof (2020), dan Wan Nur Azira dan Maslida Yusof (2021) yang mengkaji tentang corak bahasa komunikasi di internet khususnya dalam perspektif pragmatik. Pengumpulan kajian lepas terhadap bahasa komunikasi di internet di negara Malaysia dari sudut pragmatik perlu diteliti dan ditinjau dengan lebih teratur. Himpunan kajian yang lebih teratur menggunakan kaedah sorotan literatur bersistematik ini menggunakan prosedur tertentu seperti protokol PRISMA untuk pemilihan artikel dalam dua pangkalan data besar iaitu Scopus dan Google Scholar. Sejumlah 18 artikel telah dipilih dan layak disintesis untuk dapatan kajian. Tinjauan terhadap artikel terpilih mendapati bahawa corak bahasa komunikasi di internet yang telah diterokai di Malaysia adalah slanga, bahasa rojak, percampuran kod, pertukaran kod, emoji, meme, ketidaksantunan bahasa dan bahasa sindiran. Platform sumber data yang dipilih oleh pengkaji lepas pula didominasi oleh Facebook. Perspektif pragmatik dalam sorotan literatur bersistematik ini menghuraikan aliran perkembangan pragmatik terkini yang mampu berkembang dengan lebih luas jika pengkaji di masa hadapan menerima bahasa komunikasi di internet sebagai satu variasi bahasa yang wajar dikaji.

 

Kata kunci: bahasa komunikasi internet; bahasa internet; pragmatik; linguistik; sorotan literatur bersistematik bahasa

 

                                            ABSTRACT

 

Technological advancement that provides internet conveniences at your fingertips increasingly facilitates communication in the digital space worldwide, including Malaysia. This has not only resulted in new digital cultures, but also new patterns of communication language on internet. Past studies on the event of communication in the digital space have started years ago regardless of the aspect of communication, technology, or language. Scholars in Malaysia such as Azianura Hani Shaari (2020), Nur Atikah Ibrahim and Maslida Yusof (2020), and Wan Nur Azira and Maslida Yusof (2021) had studied the patterns of communication language on internet, particularly from pragmatics perspective. Thus, previous studies need to be examined and reviewed competently. The assemblage of past studies using systematic literature review as a method with specific procedure such as the PRISMA protocol for article selection in two large databases; Scopus and Google Scholar. A selection of 18 articles has been proceed to be synthesised to produce findings. Review of these selected articles found that the language patterns of internet communication probed in Malaysia are slang, bahasa rojak, code mixing, code exchange, emojis, memes, language impoliteness and satire. The platform for data sourcing chosen by previous researchers was dominated by Facebook. The pragmatics perspective in this systematic literature review explains the flow of latest pragmatics development. These perspectives are able to develop in greater length if future researchers accept the language used in communication on internet as a language variation that should be studied.

 

Keywords: internet communication language; internet language; pragmatics; linguistics; language systematic literature review


Full Text:

PDF

References


Amante, D. J. (1981). The theory of ironic speech acts. Poetics Today, 2(2), 77-96.

Arnold, G. W. (1978). A computer-mediated structured communication system (Doctoral dissertation, Columbia University). Retrieved February 27, from http://www1.cs.columbia.edu/~hgs/papers/others/1978/Arnold_ComputerMediated.pdf

Azianura Hani Shaari. (2020). Accentuating illocutionary forces: Emoticons as speech act realization strategies in a multicultural online communication. 3L: The Southeast Asian Journal of English Language Studies, 26(1), 135-155. http://doi.org/10.17576/3L-2020-2601-10

Azianura Hani Shaari & Mohammad Rahim Kamaluddin. (2019). Buli siber: Ketidaksantunan bahasa dan etika media sosial dalam kalangan remaja Malaysia. e-Bangi, 16(6), 1-16.

Bahagian Penyelidikan Bahasa Jabatan Bahasa Dewan Bahasa dan Pustaka. (2008). Panduan Singkatan Khidmat Pesanan Ringkas (SMS) Bahasa Melayu. Retrieved March 20, from http://eseminar.dbp.gov.my/dokumen/khidmatsms.pdf

Bach, K. & Harnish, R.M. (1979). Linguistic Communication and Speech Acts. Cambridge & The MIT Press.

Booth, A. Sutton, A. & Papaioannou, D. (2012). Systematic Approaches to a Successful Literature Review. Sage Publications.

Carey, J. (1980). Paralanguage in computer mediated communication. ACL Web. Retrieved March 10, from https://www.aclweb.org/anthology/P80-1018.pdf

Culpeper, J. (1996). Towards an anatomy of impoliteness. Journal of Pragmatics, 25, 349–67.

Culpeper, J., & Gillings, M. (2019). Pragmatics: Data trends. Journal of Pragmatics, 145, 4-14. https://doi.org/10.1016/j.pragma.2019.01.004

Crystal, D. (2001). Language and the Internet. Cambridge University Press.

Deacon, T. (2011). The Symbol Concept. In M. Tallerman and K. Gibson (Eds.). Oxford Handbook of Language Evolution. Oxford University Press.

Dean Yeo & Su-Hie Ting. (2017). Netspeak features in Facebook communication of Malaysia university students. Journal of Advanced Research in Social and Behavioural Sciences, 6(1), 81-90.

Faizul Nizar Anuar, Fauziah Ahmad & Sabariah Mohamed Salleh. (2018). Meme sebagai seloka persendaan dan parodi: Impak dimensi sosiobudaya. Jurnal Komunikasi, 34(1), 75-96. https://doi.org/10.17576/JKMJC-2018-3401-05

Financial Wolves. (2020). Are blogs still a thing in 2021. (2020). Retrieved March 13, from https://financialwolves.com/are-blogs-still-a-thing/

Fuzirah Hashim, Ahmad Aminuddin Soopar & Bahiyah Abdul Hamid. (2017). Linguistic features of Malaysian students’ online communicative language in an academic setting: The case of Universiti Kebangsaan Malaysia. Akademika, 87(1), 231-242. http://doi.org/10.17576/akad-2017-

-17

Gusenbauer, M. & Haddaway, N. R. (2020). Which academic search systems are suitable for systematic reviews or meta-analyses? Evaluating retrieval qualities of Google Scholar, PubMed, and 26 other resources. Res. Synth. Methods, 11(2), 181–217. https://doi.org/10.1002/jrsm.1378

Halevi, G., Moed, H. & Bar-Illan, J. (2017). Suitability of Google Scholar as a source of scientific information and as a source of data for scientific evaluation. Revi Lit, 11(3), 823–834. https://doi.org/10.1016/j.joi.2017.06.005

Hayrol Azril Mohamed Shaffril, Samsul Farid Samsuddin & Asnarulkhadi Abu Samah. (2020). The ABC of systematic literature review: The basic methodological guidance for beginners, Quality & Quantity: International Journal of Methodology, 55(4), 1319-1346.

https://doi.org/10.1007/s11135-020-01059-6

Higgins, J.P.T., Altman, D.G., Gøtzsche, P.C., Jüni, P., Moher, D., Oxman, A.D., Savovic, J., Schulz, K. F., Weeks, L. & Sterne, J. A. C. (2011). The Cochrane Collaboration’s tool for assessing risk of bias in randomised trials. BMJ (Online), 343 (7829), 1–9. https://doi.org/10.1136/bmj.d5928

Keraf, G. (2007). Diksi dan gaya bahasa. PT Gramedia Pustaka.

Laila Amira Rozli. (n. d.). Kajian tentang penggunaan unsur sarkastik atau ironi dalam kalangan pengguna Twitter. Bahasa dan Internet (pp. 44-52). Retrieved February 20, from https://www.academia.edu/35546655/Bahasa_dan_Internet

Leech, G. N. (2014). The Pragmatics of Politeness. Oxford University Press.

Lockwood, C., Munn, Z. & Porritt, K. (2015). Qualitative research synthesis: Methodological guidance for systematic reviewers utilizing meta-aggregation. Int. J. Evid. Based Healthc., 13(3), 179–187. https://doi.org/10.1097/xeb.0000000000000062

Maslida Yusof. (2018). Trend ganti nama diri bahasa Melayu dalam konteks media sosial. Jurnal Komunikasi, 34(2), 36-50. https://doi.org/10.17576/JKMJC-2018-3402-03

Minin, E. D., Fink, C., Hausmann, A., Kremer, J. & Kulkarni, R. (2021). How to address data privacy concerns when using social media data in conservation science. Conservation Biology, 35(2), 437-446. https://doi.org/10.1111/cobi.13708

Moher, D., Liberati, A., Tetzlaff, J., Altman, D.G. & The PRISMA Group. (2009). Preferred reporting items for systematic reviews and meta-analyses: The PRISMA statement. Open Medicine., 3(2), 123-130. http://dx.doi.org/10.1016/j.jclinepi.2009.06.005

Mohd Zuwiri bin Mat Saad, Nur Hanina Ulfah Jamaludin & Mohd Hasren Yusuf. (2018). Analysis of the use of interpersonal communication emoji on Whatsapp use among students. Advances in Social Science, Education and Humanities Research, 241, 193-196.

https://dx.doi.org/10.2991/icosaps-18.2018.43

Nik Safiah Karim. (1996). Siri Monograf Sejarah Bahasa Melayu: Unsur Bahasa Asing Dalam Bahasa Melayu. Dewan Bahasa & Pustaka.

Nor Atikah Jusoh. (n. d.). Analisis ketidaksantunan bahasa dan kesantunan bahasa dalam laman sosial Facebook berdasarkan model ketidaksantunan Culpeper (1996, 2005) dan strategi kesantunan Brown dan Levinson (1978, 1987). Bahasa dan Internet (pp. 112-128). Retrieved February

, from https://www.academia.edu/35546655/Bahasa_dan_Internet

Nor Azah Azlin Zakaria. (n. d.). Analisis penggunaan percampuran kod (bahasa rojak) dalam laman sosial Facebook melalui teori Sperber dan Wilson (1986). Bahasa dan Internet (pp. 77-95). Retrieved February 20, from https://www.academia.edu/35546655/Bahasa_dan_Internet

Norwati Mohd Zain & Hishamudin Isam. (2019). Emoji dan ekspresi dalam kalangan komuniti siber. PENDETA Journal of Malay Language, Education and Literature, 10(2019), 12-23. https://doi.org/10.37134/pendeta.vol10.2.2019

Noor Husna binti Abd. Razak & Hasnah binti Mohamad. (2016). Rumus bahasa dalam kosa kata slanga. Jurnal Linguistik, 20(1), 26-32.

Nor Hashimah Jalaluddin, Imran Ho Abdullah & Idris Aman. (2007). Linguistik Teori dan Aplikasi. Penerbit Universiti Kebangsaan Malaysia.

Noyed, M. O. E. (n. d.). Analisis makna penggunaan emoji dalam ruangan komen status di laman Facebook Melissa Onellia Edward: Suatu kajian semantik dan komunikasi. Bahasa dan Internet (pp. 66-76). Retrieved February 20, from

https://www.academia.edu/35546655/Bahasa_dan_Internet

Nur Atikah Ibrahim & Maslida Yusof. (2020). Sindiran dalam media sosial: Perspektif lakuan bahasa. Jurnal Komunikasi, 36(2), 269-288. https://doi.org/10.17576/JKMJC-2020-3602-16

Nurul Madiha Mohd Ilham & Mohd Azul Mohamad Salleh. (2015). Isu privasi dan keselamatan dalam kalangan pengguna aplikasi media sosial. e-Bangi, 12(2), 203-216.

Nur Shahirah Mansor & Syahrul Ninie Nashirah M.B. (n. d.). Satu tinjauan: Meneliti konsep pertembungan bahasa dari sudut sosiolinguistik berdasarkan bahasa SMS menerusi media sosial Facebook. Bahasa dan Internet (pp. 149-170). Retrieved February 20, from

https://www.academia.edu/35546655/Bahasa_dan_Internet

Petticrew, M. & Roberts, H. (2006). Systematic Reviews in the Social Sciences: A Practical Guide. Blackwell Publishing Ltd.

Searle, J. R. (1979). Expression and meaning: Studies in the theory of speech acts. Cambridge University Press.

Simpson, J. (2002). Computer-mediated communication. ELT Journal, 56(4), 414-415.

Siti Norsyahida Mohd A Rashid & Nor Azuwan Yaakob. (2017). Jenis bahasa sindiran dalam ujaran vlog. International Journal of Language Education and Applied Linguistics, 7(2017), 17-29. https://doi.org/10.15282/ijleal.v7.511

Sperber, D. & Wilson, D. (1986). Relevance Theory: Communication & Cognition. Basil Blackwell.

Suruhanjaya Komunikasi & Multimedia Malaysia (SKMM). Internet Users Survey: Infographic. (2020) Infographic. (2020). Retrieved March 10, from https://www.mcmc.gov.my/en/resources/statistics/internet-users-survey

Statcounter GlobalStats. (2021). Social Media Stats Malaysia. Retrieved March 21, from https://gs.statcounter.com/social-media-stats/all/malaysia

Teo Kok Seong. (2003, Jun). Ragam bahasa dalam komunikasi elektronik. Pelita Bahasa.

Toivonen, T., Heikinheimo, V., Fink, C., Hausmann, A., Hiippala, T., Jarv, O., Tenkanen, H. & Minin, E. D. (2019). Social media data for conservation science: A methodogical review. Biological Conservation, 233, 298-315. https://doi.org/10.1016/j.biocon.2019.01.023

Wan Nur Azira & Maslida Yusof. (2021). Lakuan bahasa Melayu dalam komunikasi internet gen z. Jurnal Melayu, 20(1), 1-18.

Yan Huang. (2015). Pragmatik. Institut Terjemahan & Buku Malaysia.

Zainal Abidin Ahmad. (1965). Ilmu Mengarang Melayu. Dewan Bahasa dan Pustaka.

Zaitul Azma Zainon Hamzah & Ahmad Fuas Mat Hassan. (2012). Penggunaan strategi ketidaksantunan dalam kalangan remaja di sekolah. Jurnal Linguistik, 16, 62-74.

Zulkifli Zulfati Izazi & Tengku Mahadi Tengku-Sepora. (2020). Slangs on social media: Variations among Malay language users on Twitter. PERTANIKA Journal Social Sciences & Humanities, 28(1), 17-34.




DOI: http://dx.doi.org/10.17576/gema-2022-2202-10

Refbacks

  • There are currently no refbacks.


 

 

 

eISSN : 2550-2131

ISSN : 1675-8021